leftymiki

då var man tillbaka till livet i sundsvall. mycket det händer
hemma känns det som, folk blir gravida o får barn, för andra
går det bara utför o har det alllmänt jobbigt. förstår inte hur fel
man kan hamna, att folk som man växt upp med och umgåtts
med är någon helt annan nu. tänk om man själv hade vart där
dom är, känns långt bort men ändå inte. sen känner man sig
skyldig för att man "flytt" från alltihopa, att man startat ett nytt liv
här uppe o helst inte vill tillbaka till det liv man hade...man vet
inte hur man ska bete sig längre. men som sagt nu är man tillbaka
till det "nya" livet, har nya underbara vänner, min egna lägenhet,
om man nu kan kalla det det, min egna katt :) mitt egna liv helt enkelt.
finns dock en sak som saknas, hoppas det kommer inom snar framtid...
annars blir det till att rulla ner för brandtrappan ;)